Gäst
Har
i år traditionsenligt firat Nyår långt bort i norra Ångermanland.
Är gäst hos goda vänner vilket inte är första gången.
Därför känner jag mig bara som halvgäst eller med andra ord nästan som hemma.
Jag blir behandlad som helgäst för jag får inte diska, maten står på bordet och jag lär mig nya saker varenda dag, t ex att göra upp eld i en vedspis.
Uppskattar Nyårsfirandet häruppe för då samlas nästan hela byn utomhus (kanske inte alla för några är bortresta) och lyssnar till körsång och ett Nyårstal. I år var talaren inte speciellt inspirerande (det sämsta tal jag hört och jag har varit med några år) och den dikt han läste hördes av ingen för mikrofonen täcktes över av diktpapperen.
Till denna lilla by har 9 personer flyttat in. Enligt osäkra uppgifter har 4 personer gått bort/lämnat byn så Grattis till byns folkökning 2016.
Trevligt och mysigt är det att stå där på torget, dricka glögg, frysa lite och kolla in folk. Trevligt trots störningar från personer som inte kan dra igen mun.
Nå, som sagt tidigare är jag bara halvgäst och det betyder att jag vet var mattallrikarna finns, i vilka lådor de vanligaste besticken ska ligga och var jag kan hitta handdukarna. Däremot vet jag inte än vart slevar, kryddor och skärbrädor ska förvaras så jag hoppas på att jag inte gjort bort mig alltför mycket så att jag får komma tillbaka.
Något av det bästa (och kanske meningen) med livet är att ha fina vänner omkring sig.
Tack M och Z för god samvaro under de här dagarna som gått fort.
Imorgon ska det återvändas till vardagen
Önskar alla ett Gott Stimulerande Njutningsfullt år
